Flygvapnet fyller 100 år och den 22–23 augusti väntar en stor folkfest med jubileumsflygdagar på Malmen i Linköping där dåtid, nutid och framtid möts. I den hundraåriga historien finns våra utlandsveteraners berättelser och erfarenheter från Flygvapnets internationella insatser från Tunnan i Kongo till Hercules i Afghanistan och Gripen över Libyen.
Tunnan till Kongo
När svenska J 29 Tunnan lyfte över Kongo 1961 skrevs ett dramatiskt kapitel i svensk flygvapenhistoria.
Sverige deltog i FN-insatsen ONUC och skickade fem J 29B Tunnan till Kongo. Det svenska flygförbandet fick beteckningen F 22 och förstärktes senare med ytterligare flygplan. Uppdragen omfattade bland annat spaning och understöd från luften.
Svenska piloter och markpersonal tjänstgjorde långt hemifrån under krävande förhållanden. Tunnan med FN-märkning och svensk flagga blev en symbol för en av Sveriges mest uppmärksammade militära FN-insatser.
Det skulle dröja omkring ett halvt sekel innan svenskt stridsflyg åter deltog i en internationell insats.
Gripen över Libyen
Våren 2011 kom nästa stora kapitel, efter en resolution i FN säkerhetsråd och beslut i Sveriges riksdag skickades svenska JAS 39 Gripen till Sicilien för insatsen över Libyen. Flygförbandet baserades på Sigonella och deltog i den Natoledda Operation Unified Protector.
För första gången sedan Kongo deltog svenskt stridsflyg i en internationell insats.
Gripenplanens viktigaste uppgift var taktisk spaning, piloterna flög över Libyen och samlade in bildmaterial som analyserades och omvandlades till underrättelser för operationen.
I Afghanistan flög svenska helikopterförband medicinska evakueringsuppdrag från Camp Marmal utanför Mazar-e-Sharif. Helikopter 10B Super Puma användes 2011–2013 och ersattes därefter av Helikopter 16 Black Hawk.
Den svenska evakueringsinsatsen i Afghanistan
I augusti 2021 deltog Flygvapnet i den svenska evakueringsinsatsen från Afghanistan när talibanerna återtog makten i landet, landade ett svenskt transportflygplan av typen C-130 Hercules på Kabuls internationella flygplats. Ombord fanns även soldater ur svenska specialförband som skydd för besättningen och den personal som arbetade med evakueringen.
Efter omkring en timme på marken lyfte Herculesplanet åter från Kabul. Av säkerhetsskäl lämnade Försvarsmakten inga uppgifter om hur många personer som fanns ombord eller vart flygplanet flög. Ytterligare ett svenskt flygplan befann sig samtidigt i regionen, redo att gå in till Kabul.
Insatsen genomfördes under mycket svåra säkerhetsförhållanden, tusentals människor försökte ta sig in på flygplatsområdet för att lämna Afghanistan och flera länder genomförde samtidigt omfattande evakueringar av egna medborgare och lokalanställda.
Marcus Wandt: från Libyen till rymden
Bland Gripenpiloterna som deltog fanns allas vår Marcus Wandt, han var då stridspilot i Flygvapnet och flög tillsammans med sin division spaningsuppdrag över Libyen. Åren därefter fortsatte hans flygarkarriär, Wandt blev testpilot vid Saab och den förste piloten att flyga Gripen E.
År 2022 valdes han ut till ESA astronautreserv. I januari 2024 lyfte han mot den internationella rymdstationen ISS.
En av piloterna som flög Gripen i internationell insats över Libyen hade tretton år senare lämnat luftrummet och fortsatt ut i rymden.
Dåtid, nutid och framtid
När grindarna öppnas på Malmen den 22 och 23 augusti blir Flygvapnets hundraåriga historia synlig på samma plats, hundratals historiska flygplan möter Gripen och morgondagens flygsystem. Flyguppvisningar varvas med stora markutställningar och möten med människorna bakom verksamheten.
Flygvapnets 100-årsfirande är också vår historia om Sveriges utlandsveteraners alla insatser för Flygvapnet genom om åren.
Från piloterna och teknikerna vid F 22 i Kongo till Herculesbesättningarna och helikopterförbanden i Afghanistan och personalen bakom Gripeninsatsen över Libyen.
Hundra år av svenskt flygvapen består till sist av människorna som har burit uniformen, löst uppgiften och fört erfarenheterna vidare till nästa generation.
