För första gången genomförs en registerstudie genom en omfattande kartläggning för att undersöka hälsan hos kvinnor som tjänstgjort i militär utlandstjänst på uppdrag av Försvarsmaktens veterancentrum. Studien fokuserar på både fysisk och psykisk ohälsa samt sociala faktorer som skilsmässor och ska presenteras på Veterandagen 29 maj 2025.
Kvinnliga utlandsveteraner, en grupp som omfattar drygt 3 600 kvinnor som deltagit i internationella insatser mellan 1953 och 2018, motsvarar knappt sex procent av alla svenska utlandsveteraner.
– Vi har tidigare inte studerat denna grupp närmare eftersom vi har betydligt mindre mönstringsdata för kvinnor än för män. Men flera tusen kvinnor har tjänstgjort, och andelen förväntas öka framöver, säger Martin Neovius, professor vid Karolinska institutet, som leder studien i samarbete med konsultföretaget Aux Analysis.
Samtidigt ska även hälsan hos samtliga svenska veteraner som deltagit i internationella insatser före 1990 studeras sade Novus när han talade på Veterancentrums konferens.
Sedan 2016 har hälsan hos svenska utlandsveteraner följts upp regelbundet genom registerstudier. Uppföljningen sker på uppdrag av Försvarsmaktens veterancentrum och innefattar analys av vårdkontakter, läkemedelsanvändning, dödsfall, cancerdiagnoser och sociala utfall. Resultaten jämförs med kontrollgrupper bestående av personer som mönstrat för värnplikt men inte genomfört utlandstjänst. Tidigare har studierna främst omfattat veteraner som tjänstgjort efter 1990, och resultat för kvinnor och män har sällan särredovisats.
Kvinnostudien inkluderar fysiska hälsoproblem som hjärt- och kärlsjukdomar samt tumörer, men också psykiska diagnoser som PTSD och andra mentala belastningar. Dessutom undersöks skilsmässofrekvensen inom gruppen.
– Vi analyserar samma faktorer som i tidigare registerstudier. Studien är uppdelad i fyra delar, och två av dem väntas publiceras inom kort, säger Martin Neovius.
En annan ny grupp som inkluderas i studien är utlandsveteraner som deltagit i insatser mellan 1953 och 1989. För dessa är tillgången till mönstringsdata begränsad, och många av de register som används för analyserna upprättades långt senare, vilket påverkar vilka hälsoutfall som kan studeras.
– Läkemedelsregistret exempelvis upprättades först 2005. PTSD blev en officiell diagnos 1980, men det är först från 2001 som vi kan följa den via öppenvårdsregistret. Trots detta kan vi få en övergripande bild av hälsoläget i denna grupp, säger Martin Neovius.
Martin Novius forskningsarkiv om utlandsveteraner: https://www.auxmilitary.se/publikationer.php
