Efter nästan fem decennier närmar sig en av FN:s mest långvariga fredsinsatser sitt slut.
UNIFIL, som etablerades 1978, befinner sig nu i sin avslutande fas efter att mandatet fått sin sista förlängning till december 2026. Därmed går ett historiskt FN-uppdrag mot avveckling.
I dag står regionen inför ett förändrat säkerhetsläge, präglat av återkommande spänningar, regionala maktförskjutningar och nya politiska förutsättningar. Mot den bakgrunden väcks frågor om varför uppdraget avslutas nu, vad som händer på marken i södra Libanon och vilka konsekvenser avvecklingen får för stabiliteten i området.
Med utgångspunkt i aktuella lägesbilder ger Roger Nilsson, militärrådgivare vid FN i New York, oss en initierad inblick i UNIFIL:s vardag, utmaningar och framtid. Baserat på egna fältbesök i Libanon beskriver han hur uppdraget har förändrats över tid och vilka överväganden som ligger bakom beslutet att avsluta insatsen.
UNIFIL:s ursprungliga uppdrag var att bekräfta Israels reträtt från Libanon, bidra till stabilitet i området och stödja den libanesiska staten i att återta kontrollen över sitt territorium. Efter kriget 2006 har tyngdpunkten legat på patrullering längs den så kallade Blå linjen, övervakning av eldupphör samt stöd till de libanesiska väpnade styrkorna.
Över 8 000 svenska kvinnor och män har genom åren tjänstgjort i Libanon inom ramen för FN:s fredsbevarande insats. För många av dem har UNIFIL varit en central del av Sveriges internationella engagemang och en viktig erfarenhet som format generationer av våra utlandsveteraner.
När insatsen nu går i mål återstår frågan om vad som händer? Vad lämnas kvar när FN drar sig tillbaka, och hur ser framtiden ut för regionen efter UNIFIL.
