
En berättelse om en förening som startade med en idé och blev en Sveriges viktigaste röst för landets utlandsveteraner.
Sveriges Veteranförbund hette från början Kamratföreningen Bataljonen. Initiativtagare till kamratföreningen var Janne Runesson och Rolle Eskilsson som gjorde insats tillsammans i Libanon 1982. De insåg snabbt behovet efter hemkomst att samla gamla kamrater från FN-missioner och skapa en plattform för gemenskap och stöd. De gick från ord till handling och samlade ihop kamrater från olika missioner för att bli medlemmar.
Redan året därpå, 1983, lanserades tidningen Bataljonsbladet med fokus på fredssoldater. En imponerande produkt på 16 sidor och i hela 500 exemplar blev den en viktig informationskanal för medlemmarna i hela landet. Tidningen bytte sedan namn till Fredsbaskern och 2019 till Svensk Veteran för att följa stämmobeslutet från 2013 att byta namn från Fredsbaskrarna till Sveriges Veteranförbund som förverkligades 2019.
25 februari 1983 valdes den första interimsstyrelsen.
Ordförande: Ronald Eskilsson, Värnamo
Vice ordförande: Bo Lindqvist, Värnamo
Sekreterare: Jan Runesson, Gislaved
Vice sekreterare: Kurt Andersson, Värnamo
Kassör: Douglas Gustavsson, Värnamo
Vice kassör: Lars-Åke Strand, Hillerstorp
Revisor: Ove Andersson, Ljungby
Revisor: Hans Henriksson, Anderstorp
Revisorsuppleant: Gösta Hjelmquist, Värnamo
Föreningens första årsmöte avhölls under två dagar 26 och 27 oktober 1985 vid I15 i Borås. Vid detta möte fick interimsstyrelsen/upphovsmännen se sin organisationsidé gå i uppfyllelse och formas till den rikstäckande organisation som varit målet.
Ledamöter i den allra första förbundsstyrelsen i Kamratföreningen Bataljonen 1985.
Ordförande Lennart Lindén
Styrelse:
Ronald Eskilsson
Douglas Gustavsson
Jan Runesson
Sten Helleng
Pia Johansson
En viktig del i begynnelsen av föreningens utåtriktade verksamhet var viljan att skapa samlingspunkter/monument att minnas och hedras kring.
Redan 1979/80 lades en motion om en minnesplats över svensk personal som omkommit i FN-tjänst. (1979/80:1140)
Motionen bifölls och utredningen var klar våren 1983. Föreningens dåvarande ordförande Walter Meijer uppvaktade Riksdagens Förvaltningskontor efter att beslutet dragits i långbänk i nio år. Efter påtryckningar hos dåvarande Försvarsminister Anders Björck blev det verklighet att på FN-dagen den 24 oktober 1995 invigdes FN-minnesmonumentet vid Djurgårdskanalens strand i Stockholm.
1986, när föreningen kom in på sitt andra ”riktiga” verksamhetsår, var det nödvändigt att organisera sig för en mer gemensam administration. En tid verkade man i f.d. Tidningstjänsts lokaler vid Värnamo järnvägsstation. I december 1989 gick flyttlasset till Ture Sällbergsgatan i Värnamo. Det var mycket lämpliga lokaler som tidigare hade brukats av Posten i Värnamo.
I maj 1997, skedde en flytt till Jönköping. År 2012 flyttade man vidare till Örebro, och sedan 2019 är kansliet förlagt i Stockholm.
2002 antog man namnet Fredsbaskrarna Sverige och vid stämman 2013 beslöt man att ändra namnet till Sveriges Veteranförbund vilket trädde i kraft maj 2019.
Kamratföreningen Bataljonen, nu Sveriges Veteranförbund, har spelat en avgörande roll för att ge veteraner en plattform att dela sina erfarenheter, stötta varandra och kämpa för sina intressen. Genom sin resa från en idé till en rikstäckande organisation har föreningen blivit en samlad röst för Sveriges utlandsveteraner.
Svenska militära utlandsstyrkan. Internationella insatser i över 70 år.
Sveriges internationella engagemang tog form i anslutning till FN:s medling i Palestinakonflikten 1948, då Sverige bidrog med militära observatörer till FN:s första fredsbevarande insats. Redan före detta, från 1946, deltog svensk personal i FN-relaterade uppdrag, men 1948 markerar starten för det organiserade och långsiktiga fredsbevarande engagemang som kom att bli Svenska utlandsstyrkan.
Under flera decennier deltog Sverige uteslutande i FN-ledda operationer. Först 1995 breddades uppdraget när utlandsstyrkan ingick i en multinationell styrka i Bosnien under Natoledning.
Det största svenska bidraget vid ett och samma tillfälle genomfördes våren 1964, då tre bataljonsförband samtidigt tjänstgjorde i Cypern, Gazaremsan och Kongo-Kinshasa. I Kongo ingick även ett flygförband med nio J 29 Flygande tunnan. Det minsta bidraget noterades hösten 2008, då Sverige deltog med totalt 82 personer, poliser, militära observatörer och soldater.
Sverige har därmed en mer än 70-årig tradition av internationella insatser. I modern tid har Svenska utlandsstyrkan haft personal i flera konfliktområden, med större bidrag bland annat i Mali, Afghanistan och Kosovo.