Sverige leder nu för första gången en Natoinsats i luften. Från Keflavík flygbas på Island ansvarar Flygvapnet för att övervaka och skydda ett av alliansens mest strategiska luftrum en insats i Nordatlanten som också kan bli den klimatmässigt kallaste i svensk flygvapenhistoria.
I dagarna har Flygvapnet ett tydligt steg i Sveriges nya roll inom försvarsalliansen Nato. En kontingent från Skaraborgs Flygflottilj F 7 har landat på Keflavík flygbas på Island, starten på Sveriges deltagande i Icelandic Air Policing, Natos uppdrag för att övervaka och skydda det isländska luftrummet.
Under februari–mars ansvarar Sverige för incidentberedskapen inom ramen för Natos luftförsvar. Uppdraget genomförs som en del av alliansens rotationssystem, där medlemsländer turas om att bidra eftersom Island saknar ett eget flygvapen.
Den svenska styrkan består av en stridsflygenhet från F 7, med förstärkning från övriga Flygvapnet. Totalt omfattar kontingenten drygt 110 medarbetare. Det är piloter, tekniker, flygstridsledare och stödpersonal som tillsammans upprätthåller incidentberedskapen. Förbandet disponerar sex JAS 39 Gripen.
Överstelöjtnant Johan Legardt, kontingentschef och flygchef för stridsflygdivisionerna vid F 7, beskriver uppdraget som tydligt och operativt avgränsat:
”Huvuduppdraget är väldigt tydligt och går ut på Icelandic Air Policing, det vill säga incidentberedskap på Island för att skydda det isländska luftrummet med stridsflygplan och flygstridsledare.”
Första Nato-uppdraget i ledande roll
Insatsen är den första sedan Sverige blev medlem i Nato där Flygvapnet leder Icelandic Air Policing. Från Keflavík flygbas ansvarar Sverige för luftövervakning, identifiering och avvisning i fredstid på uppdrag av Nato.
Flygvapenchefen, generalmajor Jonas Wikman, pekar på tidigare erfarenheter som grund för det svenska åtagandet:
”Vi har erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Natos territoriella integritet efter våra insatser i Polen förra året. De operationerna visade att vi har både förmåga och kapacitet att verka under Natoledning och bidra till beredskap och skydd av Natos luftrum.”
Från Baltikum till höga nord
Insatsen på Island genomförs samtidigt som Nato upprätthåller hög beredskap längs hela sitt yttre luftrum. Från Östersjöregionen till Nordatlanten präglas verksamheten av snabb samverkan mellan allierade flygstridskrafter.
Under den senaste veckan har det spanska flygvapnet, stationerat i Litauen inom ramen för Baltic Air Policing, genomfört skarpa insatser mot ryska flygplan som opererat nära Natos luftrum. Tidigare har även svenska och finska stridsflygplan lyft under nationellt ansvar, samtidigt som italienska Eurofighter-plan startat under Natoledning, efter rysk flygaktivitet i närheten av alliansens gränser.
Tillsammans visar insatserna hur Nato och medlemsländerna agerar samordnat från Baltikum till Nordatlanten, för att snabbt kunna identifiera, följa och avvisa flyg som närmar sig alliansens luftrum.
Strategisk närvaro i Nordatlanten
Arktis och Nordatlanten är strategiskt viktiga områden där Nato upprätthåller ständig beredskap för att hantera incidenter i luftrummet. Genom Icelandic Air Policing säkerställs Islands behov av luftövervakning och avvisning i fredstid genom återkommande rotationer av allierade stridsflygförband.
Sveriges bidrag på Island är därmed både en milstolpe i Flygvapnets internationella verksamhet och ett tydligt exempel på hur svenska förband nu verkar fullt integrerat tillsammans med allierade för att upprätthålla säkerhet i områden utan eget militärt luftförsvar.
