Säkerheten runt Östersjön — Sverige skickar luftvärn till Natoinsats i Lettland
Sverige kommer att bidra med luftvärnsförmåga till nästa års Natoinsats i Lettland. I praktiken rör det sig om två luftvärnskanonvagnar av typen LVKV 90 som följer med 71:a bataljonen från Södra skånska regementet när förbandet ingår i den multinationella brigaden i Lettland.
Försvarsmakten betonar att detta är en långsiktig anpassning till en förändrad hotbild i Östersjöområdet — framför allt förmågan att upptäcka och verka mot luftmål som drönare och helikoptrar redan på bataljonsnivå. LVKV 90 bidrar både med sensorer som förbättrar brigadens luftlägesbild och med verkansmöjligheter mot lufthot.
Att Sverige för första gången sedan 1960-talets kongokris skickar kanonbaserade luftvärnsfordon i en skarp insats uppmärksammas brett i media. Bataljonschef Tobias Christensson säger till Ekot att förmågan inte är något nytt — hot från luften har funnits länge — men att den blivit mer aktuell i ljuset av de senaste månadernas drönaraktiviteter. Samtidigt bedömer han, enligt publicerade uppgifter, att det är osannolikt att luftvärnet konkret kommer att användas för att skjuta ner drönare i insatsen.
Tekniskt bygger LVKV 90 i stora drag på Stridsfordon 90 men är utrustad med spaningsradar på tornet, avancerad eldlednings- och sensorsutrustning, IR-system för mörkerseende, GPS och programmerbara ammunitionssystem — allt för att ge ett rörligt förband möjlighet att följa med och stödja snabbare förflyttningar. Fordonet har också kapacitet att hålla takt med framryckande förband.
För Östersjöregionen innebär Sveriges beslut flera konkreta effekter: det stärker den kort- och medellånga räckvidden i alliansens luftförsvar på Baltikum, förbättrar övervakningen av lågflygande och långsamt rörliga hot, och visar på ett fördjupat svenskt bidrag i Nato-ramen. Beslutet ligger i linje med en bredare utveckling där markbaserade, sensorrika system åter får större betydelse i takt med att drönarhot och lågflygande plattformar blir vanligare.
71:a bataljonens utbildning och samövning pågår nu inför avfärd, och bataljonen väntas ingå i den multinationella brigaden från och med januari nästa år. Försvarsmakten uppger att sammansättningen av det svenska bidraget fortlöpande utvecklas för att möta både dagens och morgondagens hot.
Bilder: Multinational Brigade Latvia
