Hur får man en svensk FN-bataljon på 1 000 man redo för insats i Bosnien på tre månader när arméstaben säger att det krävs sex? Ulf Henricsson, legendarisk chef för BA01 berättar om sommaren 1993 och en resa genom den militära byråkratin med åtskilliga hinder och många trampade tår.
I en artikel hos Kungl. Krigsvetenskapsakademien delar Ulf Henricsson med sig av sina erfarenheter av uppdragstaktik, ledarskap och betydelsen av att våga fatta beslut.
Ett av exemplen hämtar han från 1993 när Sverige förberedde sin första FN-bataljon till Bosnien. Regeringen ville ha styrkan på plats inom tre månader. Arméchefen hänvisade till sin stab som bedömde att det skulle ta ett halvår.
Henricsson, som var tilltänkt styrkechef, hade en annan uppfattning:
– Vi skulle ju kunna försöka med 1000 på tre månader.
Han fick klartecken av överbefälhavaren, en egen brigad och en budget. Arbetet kunde börja!
Men det skulle visa sig att vägen till Bosnien kantades av enorma byråkratiska hinder. När en underhållschef vägrade lämna ut pansarvärnsrobotar hänvisade Henricsson helt enkelt till överbefälhavaren Bengt Gustafsson. Dagen därpå kom robotarna.
Bataljonen var tillräckligt färdig i mitten av juli, men det politiska beslutet dröjde ytterligare en månad.
Henricsson beskriver hur avgörande stödet från överbefälhavaren var och hur viktigt det är att chefer vågar visa tillit till sina underställda och avslutar artikeln med orden:
”Hur gick det då för den egenmäktiga chefen? Några ville stryka mig från befordringslistan. ÖB gjorde mig till divisionschef och 30 år senare utnämnde kungen mig till kommendör av Svärdsordern, bättre sent än aldrig. Men den största glädjen var gillandet från soldater och befäl och ÖB. Det var det värt.
Uppdragstaktik är att få saker gjorda- ofta mot strömmen. Du kan göra skillnad”.
Läs Ulf Henricssons artikel ”Uraktlåtenhet att handla” hos Kungl. Krigsvetenskapsakademien:
